Som jag fasade så var håret ännu gråare när jag såg det i dagsljus när jag vaknade idag. Det är ljusgrått, mörkgrått, brunt och lila. Det blonda, ljusa är helt borta och det känns nästan som jag tittar på en bild där jag gjort håret svartvitt i Photoshop när jag ser mig i spegeln för det passar inte alls in. Det känns dock dumt att älta hur misslyckat det blev och klaga över något så enkelt som hår som faktiskt går att fixa när det finns så många som har obotliga sjukdomar och liknande.. men visst kan jag få tycka lite synd om mig själv. Som ett av favoritcitaten säger; "Att man tycker synd om sig själv utesluter inte att det är det."

Jag ska i alla fall hoppa in i duschen och börja förbereda mig inför kvällen nu. Klockan 6 ska jag möta upp Jessy och göteborgarna vid pizzerian för att äta innan vi ska vidare till Stefans birthday bash. Komiskt nog så verkar det som att planen är att dra vidare till en maskeradfest senare ikväll så jag kanske kommer undan med mitt gråa hår after all. Kan ju alltid ta med en hatt och säga att jag är utklädd till häxa.. eller varför inte Lady Gaga?


Den lite varmare tonen verkar inte så dum nu i efterhand..