När klockan var strax efter 16.00, stod redan de flesta upp (i alla fall så långt bak jag såg). Jag kommer ihåg att det gick ett rykte om att Tom hade sagt att om han såg någon tjej som han tyckte var fin så skulle han be en vakt att fixa hennes nummer. HAHA! Trodde ens någon på det? Och Bill var orolig för att det skulle bli som signeringen i Frankrike, det var dock tydligen sant.

Drottninggatan var full med folk som nyfiket ville veta vad vi väntade på. Det var så mycket folk.. Folk som inte stod i kön eller hade några som helst planer på att gå in. Dem bara stod där. Jag minns inte tiden, men helt plötsligt börjar folk skrika och deras bil kommer åkandes på Drottninggatan och släpper av killarna vid en kiosk där de gick igenom för att komma in på Bengans. Där, mina vänner.. Just där började jag förstå att dem snart skulle vara mindre än en meter ifrån mig. Människorna jag såg upp till.. och som gjorde mig så där obeskrivligt glad.
Jag blev bara mer och mer nervös. "Just nu är dem där inne", upprepades i mitt huvud gång efter gång.. Och till slut var det dags för de första fansen att gå in. De öppnade, släppte in några fans och stängde dörrarna igen. Sen blev det min tur.

17:51 - jag var inne.
Jag tyckte det var så sjuuuukt konstigt att se dem i verkligheten efter att bara sett dem på bilder och i videor innan. Den första jag såg när jag kom in var Tom. Det spelar ingen roll att det nu gått 1 år och 4 månader - jag minns fortfarande det där ögonblicket glasklart. "Han såg ut som en 3D bild" minns jag att jag sa till Lina sen. Haha! Det jag menade (för er som inte förstår) var i alla fall att han såg verklig och så levande ut. Och självklart gjorde han det - han satt ju där! Bilden nedanför visar ganska bra hur skakig jag var precis när jag kommit in.



Jag har inget minne av att jag & Lina pratade med Johanna & Lina där inne, bara att Lina blev tårögd och att vi båda stod och fläktade bort dem. Hon ville ju inte vara tårögd framför killarna. Sen när vi kom fram till vakten som stod och stoppade kön då & då (så att det inte skulle bli för mycket fans där framme) så sträckte han ut armen och sa att vi skulle vänta lite. Jag var vid det här tillfället totalt trollbunden av att se killarna så nära, att jag inte märkte när vakten sa att jag kunde gå. Så där stod jag, kanske 2 meter ifrån Georg med ögonen fastklistrade på honom och var i en helt annan värld. Han hade precis klippt sig och jag blev helt amazed av hur bra han såg ut i verkligheten. Plötsligt kände jag en dunk i ryggen, det var Lina som puttade mig och sa "Ida!? Gå då!", och när jag då "vaknade till" så ser jag att det nu var helt tomt framför mig (Johanna var redan vid Tom) och Georg sitter och kollar på mig, ler och vinkar fram mig med handen och säger något. Vad det var hörde jag inte, men antagligen något om att jag skulle komma fram. Jag hejade, han hejade. Inte mycket mer där.
Jag var så glad att äntligen se Tom så my mind var kanske lite för fokuserad på honom redan när jag stod framför Georg. Men, men. När jag kom till Tom var det samma sak där - jag hejade, han hejade. Han log så fint samtidigt. Och när han sedan kollade upp och gav tillbaka skivan så höll han verkligen kvar blicken och hade samtidigt det där undebara snésmilet som jag älskar. Sexigt är vad det är. Det var en sån uppenbar flirt. Haha..
I alla fall.. När jag kom till Bill så minns jag faktiskt inte om jag hejade eller inte. Jag minns bara att verkligen scannade honom.. Han såg ut som en docka! När jag var påväg vidare mot Gustav så kom jag på att jag tänkt säga "danke schön" till allihopa (haha) så jag tog ett steg tillbaka, kollade på Bill och halvropade det. Han, som då kollade åt Toms håll, vände ansiktet mot mig och kollade förvånat (verkligen som "Vaa, vem sa nåt?" haha) och drog sen till med världens visa-hela-tänderna-smile! Haha, han var så söt! :'D

Efter det där smilet minns jag ingenting förrän jag var på väg ut. Jag har inget minne alls av Gustav! :( Jag minns att jag vände mig om en sista gång och tog en bild på Bill och lite av Lina men jag har ingen bild på Gustav därifrån, fattar inte vad jag gjorde medans jag var framför honom(?). Nästa grej jag minns är att jag var "suddig" i blicken när jag gick ut och att jag virra runt så en som jobbade där fick visa utgången. Haha! Men jag ville ändå vänta på Lina så jag vände mig om och såg henne komma gående mot mig med stela steg på ett sätt, och med en min, som jag aldrig sett förut. Hon såg ut som att hon precis råkat ha ihjäl någon med sina bara händer. Får ni en vision om hur det kan ha sett ut? Haha.. jag kommer inte på någon bättre förklaring.
Hon kollade upp på mig och båda började störtgråta. Haha! Jag trodde verkligen inte att jag skulle bli tårögd ens. Som tur var så var det ju där killarna inte kunde se mig. Vi mötte Johanna & Lina utanför och satte oss utanför och kände oss lyckligare än någonsin. Vi kippade, bokstavligen talat, efter luft när vi skulle prata. När Lina då, mitt i alla tårar, frågar mig om jag hörde vad Tom sagt där inne - och när hon sen berättat - så kunde jag nog inte varit mer glad.. Vi båda började gråta ännu mer. Haha, vad patetiskt det låter! Men så var det i alla fall. (Jag låter bli att berätta vad han sagt så slipper vi töntiga diskussioner. Mina vänner och de flesta som bevakat mig på bdb vet redan vad det var som gjorde oss glada.)


Jag & Tom. Min syster syns i vänstra hörnet också. Johannas bild, ta den inte.


Lina får här tillbaka skivan av Bill. Min bild.


Lina (min syster) framför Gustav.


Lina igen :D


Johanna, Lina & Lina. Vi försökte komma in en andra gång men vakten kände igen mig. Damn it. Haha

Senare, när vi samlat oss, så gick jag & Johanna för att kolla var dem skulle komma ut. Lina & Lina gjorde samma sak men de var ju smarta och gick till det rätta stället. Haha! När vi stod och hade liten "moment" så hör vi plötsligt hur ett enormt skrik (föreställ er minst 100 fans gapskrika) resa sig bakom den stora byggnaden. Jag lovar, jag har aldrig sprungit så fort i hela mitt liv. När vi kom fram så möts vi av Lina, Lina och TH's bil som precis börjat åka upp för backen, där vi stod. Vi trodde att de skulle åka direkt till flygplatsen (eftersom det var vad vi fått höra) men till slut fick vi reda på att de faktiskt skulle stanna över natten så vi gick (väldigt fort, haha) till hotellet där det redan var flera fans och TH hade, tyvärr, redan gått in när vi kom dit.

(Vi hoppar fram några timmar nu..) Senare på kvällen fick vi syn på något stort i restaurang-fönstret.. nämligen Bills hår! Alla 4 + deras personal satt och skulle äta middag. And just so you know, så ingen kommer med en kommentar som "Stackars dem, varför störde ni dem under middagen?!" ; vi var en bra bit ifrån, inte precis utanför fönstret. Och diskreta. Och vi tog inte kort. Inte jag i alla fall. Man kunde ju ha tagit utan blixt men det kom jag ju såklart på långt efteråt. Haha..
Det var i alla fall väldigt underhållade måste jag säga. :'D Minerna, gesterna.. Haha!




Efter en underbar dag så var det dags att åka tillbaka till hotellet och sova. Men vi hade absolut inga som helst planer på att ta sovmorgon.. Killarna var ju fortfarande kvar. ;)

(Fortsättning följer...)